mr sandman, vi och bleka våfflor med jordnötssmör
Klockan är noll trettiotre och jag kan inte somna. Kanske för att jag är rusig av fredagen eller för att fredagen redan är över.
Vi traskade runt på stan. Kollade runt och jag fann den. En jacka som bara hängde där. En jacka som jag trädde på mig och jag kände att nu du, nu har jag hittat någonting jag inte letade efter. En jacka som jag inte köpte. Men som jag kommer åka och kolla på imorgon, och om den hänger kvar där, då så är det vi två. Då är det jag och den blå jackan mot världen. Men vi får se, om vi är två eller om någon annan och den blev två.
Vi åkte hem till mig. Satte på högsta volym och spelade sextiotalsmusik. Sjöng med fast vi inte kunde annat än 'mr sandman' och funderade på vad vi skulle äta.
Min favorit, våfflor! Någonting vi aldrig gjort. Vi hade för dåligt tålamod så alla blev bleka. Men vi åt och tyckte det var gott ändå för jordnötssmör och nutella var ju där hjälpte till.
Satt och pratade om förr, var nostalgiska och bytte till att lyssna på Jason Mraz. Det började skymma och vi åkte mot friskis. Mycket flås och svett men också skratt, så kul att vara två.
Vi skildes åt och när jag satt på bussen med musik i lurarna undrade jag om våfflor inte alltid ska ätas lite för bleka.