om jag var jane..

skulle jag gå runt i uppsatt hår mest hela dagarna och dansa med mr Darcy.

för sent för Edelweiss

Publicerad 2012-10-06 14:22:00 i dagboksrelaterat.

Idag.
Vad är det med mig? Jag har presterad bra, gjort allt jag kunnat, allt går bra, ingenting att klaga på, familj vänner och allt. Men jag mår inte bra idag.
 
Varför ser jag ingenting alls idag? Jag sitter bara här och känner mig tom. Tom och ihålig. Urholkad, utmattad men ändå så jävla förbannad. Jag får ångest för att jag inte sitter ner och pluggar. Borde inte skriva, måste skriva! Jag vill en massa saker men jag vet inte vad. Jag är arg på alla är sur på det mesta. Är en jävla bitterkärring idag. Varför skriver jag ner skit och hemska saker på denna sida? Jag vill sprida glädje och vara glad. Jag är glad, men bara inte idag. Jag har ingen anledning men ändå all världens anledning att sitta och må dåligt. Vaknade upp och allting var bara fel fel fel fel fel fel. Har en klump i halsen, huvudet i allting. Jag vet ingenting. Jag vill så mycket. Jag borde göra så mycket. Jag borde inte klaga. Jag klagar. JAG ÄR BARA EN BITTERKÄRRING, idag. Idag idag idag. 
Kommentarer (1)

mr sandman, vi och bleka våfflor med jordnötssmör

Publicerad 2012-10-06 00:47:00 i dagboksrelaterat.

Klockan är noll trettiotre och jag kan inte somna. Kanske för att jag är rusig av fredagen eller för att fredagen redan är över.
 
Vi traskade runt på stan. Kollade runt och jag fann den. En jacka som bara hängde där. En jacka som jag trädde på mig och jag kände att nu du, nu har jag hittat någonting jag inte letade efter. En jacka som jag inte köpte. Men som jag kommer åka och kolla på imorgon, och om den hänger kvar där, då så är det vi två. Då är det jag och den blå jackan mot världen. Men vi får se, om vi är två eller om någon annan och den blev två.
 
Vi åkte hem till mig. Satte på högsta volym och spelade sextiotalsmusik. Sjöng med fast vi inte kunde annat än 'mr sandman' och funderade på vad vi skulle äta. 
Min favorit, våfflor! Någonting vi aldrig gjort. Vi hade för dåligt tålamod så alla blev bleka. Men vi åt och tyckte det var gott ändå för jordnötssmör och nutella var ju där hjälpte till. 
 
Satt och pratade om förr, var nostalgiska och bytte till att lyssna på Jason Mraz. Det började skymma och vi åkte mot friskis. Mycket flås och svett men också skratt, så kul att vara två.
 
Vi skildes åt och när jag satt på bussen med musik i lurarna undrade jag om våfflor inte alltid ska ätas lite för bleka.
Kommentarer (0)

clementiner

Publicerad 2012-10-04 20:55:00 i dagboksrelaterat.

Jag undrar som en flundra om gäddan är en fisk. Det sa min lågstadielärare alltid.
 
När jag tänker tillbaka på mina år i lågstadiet är allt en ända kompott av frusna kinder, tovor i håret, böcker om elefanter, kuddkrig, högläsning, mängder av frågor, spenatsoppor med ägg i,
svart mjuk päls att trycka huvudet emot, långa människor som tittar ner på en, kalla utedagar, matsäck med pannkakor och sylt som är helt utsmetad.
Pyssel med pärlplattor och fingervirkning, för mycket smör på knäckemackorna, ordet fröken fröken, musiklektionerna med sång och lekar, se miljoner gånger om fantomen på operan, vänner som aldrig tröttnar på att leka, fruktstund och doften av clementiner.
Dagar som kändes som miljoner år och förväntan inför presenter och födelsedagar.
 
Ibland saknar jag enkelheten. Inte behöva vara någon annan än jag.
Inte veta för mycket eller för lite. Att inte se så mycket annat än vad som är framför en.
Att bara känna och tänka på det som gör en glad. Inte veta vilken dag det är, vilken vecka, månad eller år.
Bara veta att om tre dagar är det lördagsgodis. Och det är inte så bara.
 
Att känna sig som en liten människa som inte behöver veta så mycket men ändå så visste man ju nästan allt!
Att det bästa som kunde hända var att bli vald som pepparkaksgumma i luciatåget. 
Jag älskar mina minnen och håller hårt i dem. Jag saknar, jag kommer ihåg men jag vill inte tillbaka.
 
Kommentarer (2)

nu är det fjärde in på andra höstmånaden och jag tycker det vore bra med ett ordentligt adjö till vår gamle vän

Publicerad 2012-10-04 07:54:00 i dagboksrelaterat.

Hejdå september. 
 
Du som inte ville släppa taget.
Som fortfarande höll hårt i sommaren, 
inte gav upp.
Gjorde så jag kunde ha kjol utan strumpbyxor.
Du som förde med dig kyliga vindar.
Och du som inte riktigt ville släppa taget om löven,
som lät dom vara gröna lite extra länge. 
September, du fick alla att gå runt i byxor.
Och de kyliga soliga dagar som du gav oss,
så mycket sol men kyla.
Du som fick oss hålla fast vid att sommaren inte var över.
Du som gav oss minnen,
att minnas och hålla hårt i vinter.
Hejdå September,
jag trodde du var min fiende men du var min räddning.
Vila nu September, 
så ses vi. 
 
bilder hittar du här.
 
Kommentarer (0)

hemma som en hemmafru eller som en hemmaman spelar ingen roll om vi kan vaaaa som varann

Publicerad 2012-10-03 07:17:11 i dagboksrelaterat.

hej. jag har gjort så väldigt mycket, flängt hit och dit men ändå har jag inte gjort så mycket. det jag har gjort är att plugga. jag har pluggat tills mina fötter domna. jag har sett på bio två gånger som jag tänkte gå lite närmare in på en annan dag. jag har också fått lite ny inspiration till att skriva och till bloggen i allmänhen, så det är trevligt.
men veckan är full av saker och jag är full av idéer, full av tankar, full av stress, full av lugn.. bara full. denna vecka är första veckan på tre veckor med prov och uppsattsinlämmningar. sen är det två veckors paus med praktik och höstlov och sen rullar det igång igen. ingenting roligt att läsa om men ville bara säga hur det ligger till.
men under denna tid behöver jag skriva mer än någonsin. måste hitta den där in i helvetes svåra balansen. jag har så lätt att bara totalt tappa kontrollen och gå in i någon stress otrevlig och arg svacka när det blir lite för mycket. så ni kommer antagligen ser mig mer än ni vill på bloggen.
klockan är bara sju noll fem och jag är pigg och stressad men ändå lugn. så är det ofta med mig, jag kan slappna av men ändå alltid vara totalt stressad någonstans i mina tankar. och så kan jag vara stressad men ändå hitta ett lugn någonstans. jag är bara förvirrad, men glad men stressad men glad och peppad och less! jag är allting om det nu går!
 
till nästa gång.
Kommentarer (1)

regniga dagar

Publicerad 2012-09-28 07:18:00 i dagboksrelaterat.

idag regnar det. det verkar regna mycket de här dagarna. nu är det fredag och sen är jag fri en hel fredagkväll. men sen är jag tvungen att sitta inspärrad i min lägenhet med läxor, uppsattser och två kommande prov att ta itu med. men i eftermiddag kväll är jag fri, låt oss hoppas kvällen aldrig tar slut.
 
Kommentarer (0)

jag tror jag kan bli lyrisk om Ennio Morricone stiger in i våran lägenhet

Publicerad 2012-09-27 07:15:37 i dagboksrelaterat.

Man får be om ursäkt för den där lite impuls beslutet att lägga upp en video när jag pratar om allmänt tråkiga saker i förra inlägget. 
 
Igår kväll så fick familjen hem en cello. En vacker cello. Min lillelillebror har börjat gå på cello kurser, sex år! Tänk om han kunde börja lära sig spela Ennio Morricone. Då skulle jag dö av både stålthet och lycka. 
 
Får visa en bild på mini cellon någon dag. Det är lite av en av de vackraste instrument jag har fått hålla i. Den är alldeles ny och blank och träet glänser. Och det då är det ändå bara en liten mini cello. 
 
Gammal bild på mig, min spegel och min hatt.
Kommentarer (1)

flickan som mimar på bussen

Publicerad 2012-09-25 16:47:00 i dagboksrelaterat.

Bussfärderna från hem till dit är en av det minuterna på dagen som man njuter av. Jag sitter på bussen så länge att jag hinner lyssna på ett antal låtar, jag hinner sätta mig till rätta, hinner slumra till och jag hinner vakna och stiga av. 

Jag hinner med titta på alla på bussen. Jag brukar gissa när vissa ska gå. Någon kanske ser ut som en som bara måste stiga av vid Nybroplan. Jag har rätt tillräckligt ofta för att jag ska tycka det är kul. 

Vissa människor känner jag. Inte det att jag någonsin har pratat med dem. Men jag känner dem. Just då, på bussen. I tjugo minuter. Jag vet vart dem gillar att sitta och jag vet vart dem stiger av.

Som den lille mannen med beige rock och trötta ögon som borde sluta jobba men som nästan alltid åker med halv åtta bussen. Sen är det mormorn med sina två små barnbarn. En lite större flicka och en lite mindre. Hon sätter sig alltid längst bak och läser sagor för flickorna. Jag brukar tjuvlyssna lite då och då. De gillar rödluvan.. Och så fortsätter det. 

Jag lyssnar alltid alltid alltid på musik. Vad skulle jag göra utan den vet jag inte. Jag skulle nog bli galen. Jag sitter alltid och mimar på bussen. Jag är så van vid bussens rullande att jag inte bryr mig om folk ser. Jag tittar ut igenom fönstret om mimar till dunkandet av trummor och gitarr. Och röster som formar ord. 

Jag är säkert känd som flickan som mimar på bussen. 

Vissa busschafförer kommer jag ihåg. Vi nickar och ibland ler någon och säger hej. Det är den bästa starten på dagen, när en busschafför nickar och säger godmorgon.

Jag gillar att sitta mot fönstret på vänster sida om bussen när jag åker hem för då ser jag de vackraste husen. Och på höger när jag åker till skolan. Bussen är som en sluss, ett litet ställe där man kan vila och tänka. Men framför allt så lyssnar jag på musik.

Lite låtar jag lyssnade på förra veckan på bussen: (klicka för att lyssna)

Fire and rain.

Sugar town.

Somewhere over the rainbow.

Headlock. 

(trollband.tumblr.com)
Kommentarer (1)

äppeltarte och frusna tår

Publicerad 2012-09-25 09:49:00 i dagboksrelaterat.

Måndag.
Åt äppeltarte och glass mest hela tiden, och drack te. Jag orkade inte göra så mycket, låg mest i sängen och stirrade upp i taket. Jag frös om fötterna så kunde inte somna och allting snurrade runt så Strändernas Svall fick ligga och damma. Jag saknade mina vänner och att få lära mig saker. Igår lärde jag mig ingenting annat än att glass är väldigt gott när man är svullen överallt. 
 
Tisdag. 
Fortfarande hemma. Vaknade tidigt då jag frös. Nu orkar jag titta på en skärm i tjugo minuter utan att få svindel. 
Har ätit rostade mackor med ost i sängen och det är smulor överallt. Nu så vet jag inte vad jag ska göra. Kanske orkar gå till vardagsrummet och sätta på Sound of music. 
 
Detta var ett väldigt spännande och stimulerande inlägg. 
Kommentarer (1)

en helg som denna No. 9

Publicerad 2012-09-24 20:14:18 i dagboksrelaterat.

Bilder tagna av Dessi. Redigerade av mig. 
 
Du kan säga 'jag älskar dig' med ögonen, och du kan säga det genom att uttala orden. Men om det inte finns i dina ögon, så spelar det ingen roll, då visar du det inte. Det som finns i dina ögon är viktigare än själva orden.
 
Mer kommer. 
Kommentarer (0)

så ledsamt att jag hade problem att skriva detta

Publicerad 2012-09-22 17:32:00 i dagboksrelaterat.

sorliga saker.
 
Gubbar som går sakta sakta och med darrande ben darrande händer, en sjal över axel, hatten och käppen i ett ryckigt tag. 
 
Den där personen som alltid försöker göra rätt. Alltid försöker göra andra till lags. Inte vara för jobbig, inte fråga för mycket. Men ändå måste den fråga och vara jobbig för att överhuvud taget ha någon. För att få slippa sitta ensam. Och alla tycker personen är så jobbig. 
 
En lite människa som ber och ber sina föräldrar om att läsa en saga. Och de svara att de inte har tid, en annan gång. Men det blir aldrig någon annan gång. 
 
När man ser sin pappa vara olycklig. Då vill jag sprängas. 
 
De äldres ansikten. Med insjunkna kinder, skrynkliga som russin, dammigt blå ögon och sorgsna leenden. Hela ansiktet utstrålar världen med all dess skönhet och skavanker. Vad jag älskar deras ansikten. 
 
Alla ens vackra vänner, som lyser, skimrar och är så fina. När de ska säga negativa saker om sig själva. Då vill jag bara ge hela mitt hjärta, mina tankar och ögon så det ser. Så det känner och förstår hur vackra, glittrande färgsprakande dem är.
 
När man ser en person som försöka säga någonting. Någonting vackert eller fint till en annan person men så hindras personen. Och man ser den andra personen, gå där ovetandes. Att den första personen ville säga någonting. Någonting fint.
 
Gamla elaka tanter som spottar på alla med elaka ord. Sen ser man dem gå ensamma hem. Och man tänker på hur hon sitter hemma ensam med endast sina tankar som vänner. Och dem är inte ens snälla utan bara spottande kråkor. 
 
När man får reda på att några, några som alltid varit tillsammans. Varit ett 'vi' så länge att man inte minns hur det var när de var ensamma. Ska sluta vara ett vi. Utan ett ensamt jag och du. 
 
Och när man alltid har vetat. Men så inträffar det man alltid vetat och man blir ändå så överraskat ledsen. Trotts man alltid vetat.
 
När man ser en ballong flyga upp i luften. Och barnet springer efter skrikande. Men ballongen flyger oberörd vidare emot molnen. 
 
..sådannt får mig att vela springa och göra någonting, vad som helst.
 
Kommentarer (1)

om jag inte hade dig

Publicerad 2012-09-22 13:58:00 i dagboksrelaterat.

Sitter i soffan. Det är nästan lite kusligt att jag har suttit på exakt denna soffa sen jag var en liten liten människa. Tänk att allt i denna lägenhet är så bekannt. De utslitna mattorna, de insjunkna stolarna, de nötta tekopparna och det stora trädet i vardagsrummet som alltid orkar med ett år till, alltid. Mormor snusar i rummet bredvid och min lilla Mira sover tungt i mitt knä.
 
Igår förstod jag vad min största rädsla är. Jag har gått runt och inbillat mig en massa fåfänga rädslor, sådanna som inte räknas. Men denna rädsla den vill jag aldrig veta av. Den rädsla som jag aldrig vill ska hända, som jag förnekar. Det går inte. Det ska inte hända. Det kan inte hända.  
Jag får inte tänka på det. Ända gjorde jag det. Jag vet inte varför. Kanske för att jag vill på något sett föreberda mig. Så att jag kan slippa vara rädd. Så det inte kommer göra så ont. Men man kan inte rädda sig från sin rädsla. Man kan inte fly. Inte från detta. Jag kommer bara stå där,  jag kommer vara blottad, naken, utpekad och de kommer bevisa att det kan hända.
Men trädet i vardagsrummet har klarat sig varje år, alltid. Men ibland undrar man när ett löv faller.
Kommentarer (0)

Om

Min profilbild

lilly

om jag fick en pojke skulle han heta Eyvind.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela