om jag var jane..

idag har jag vattenögon efter igår. idag är jag glad efter i förrgår. idag vill jag ha jul utan tankar. idag vill jag ha en extra dag ledigt, men idag får jag inte det. idag är det måndag. 

Mina fingrar som blivit till istoppar sköljdes av värmen när vi steg in i en sal med dimmljus och tända stearinljus. Överallt var det dukat med glas som reflekterade ljusen och silverbestick som låg prygligt upplagda. Ett sorl av röster som satt utspridda vid olika bord. Vi fördes till ett bord vid ett fönter. Fyra stolar och fyra vänner. Våran hedersperson fick sitta med vy över bagarna och salen bestämmde jag. Ett ensamt ljus brann på bordet och vi bestämde mat och dryck. 

 

Sen var klockan helt plötsligt fyra timmar senare och vi gick hem med nattsvarthimmel över oss. Mina ögon blänker och mitt hjärta snurrar runt. Mitt hjärta snurrar värme, currypizza, leenden som värker i benen, minnen som jag aldrig kommer släppa, planer, nuet, rosor på kinderna och de bästa ansikterna med de vackraste hjärtana. Vi säger att vi ska stanna här för alltid just nu, vi lovar att aldrig sluta se varandra och vi säger att det aldrig kommer förbli som just nu men att det kommer att bli annorlunda men bättre.

 

Jag vill springa fort fort fram på gatan och sen stanna upp och vända mig om och se mina vänner samlade där på gatan, gåendes och tryckande emot varandra för att inte frysa. Jag vill alltid kunna springa tillbaka till dem och gå vägen hem tillsammans med dem. 

 

Jag vill tacka dem. Så tack. Det var en så varm kväll. Mina ögon blänker fortfrande lite av värmen. Men nu ska jag vara tyst. (hörsnäckan fungerar inte? vänta! tekniskt fel! error error haha) 

 

Jag skulle flyga med armarna utbredda och håret utsläppt. Det skulle blåsa så mycket så jag skulle bara känna men inte höra. Jag skulle se ut över Stockholm i morgonljus och grus. Över paris en iskall natt. Jag skulle vila på Domen i Florens en het eftermiddag och en flyga förbi Berlin en grå sommarförmiddag. Jag skulle flyga ensam, för jag skulle vara den ända som kunde flyga. Men jag skulle hämta mina finaste vänner och de skulle flyga med mig på ryggen eller hållandes i min hand. Sen skulle jag landa på mitt tak hemma med stormigt hår, blanka ögon och iskalla fingertoppar gå in och ta en kopp te och lägga mig i sängen som om ingenting hade hänt. 

Fotot taget av Dessi som är så söt. 

söndagstankar

-våga mig till en fotobutik typ nu typ idag inte snart och kolla upp varför min kamera inte fungerar. 

-vädret har varit mulet och ruggigt alltså typical svenskt november väder hela helgen men jag har varit gla hela helgen ändå.

-skaldjur är typ bäst!

-pussar borde vara fint när det regnar. Skulle passa bra idag...

-hatar läxor. meninger med det är..? .. sabotera våran ända gnutta frihet..

-vill se på bio med någon. Någon som vill se på bio med mig? 

-webcam är typ det roligaste ju?!

Varför har jag alltid i alla år misslyckats med dagboksförande? Misslyckas är ett så jobbigt ord. Laddat för den delen med.

 

Men det vore ju så fint. Senare i framtiden och så. Att ha den där dagboken att gå tillbaka till och läsa i. Så man kan se hur man handlat i olika situationer. Vilka frågor man ställde sig. Vilka svar man kom fram till. Hur man känt. Och minnas hur det kändes.

 

Ska nog ta och börja. Det måste vara en fin bok att skriva i. Och så ska jag skriva mitt finaste hela tiden. Massor med krussiduller på bokstäverna och små blommor och fjärilar här och där, för det är det ända jag kan rita ordentligt.

fotot taget av mig. 

 

 

Vita stenar, guldkanter, glittrande kristallkronor, spegelhissar, mjuka mattor och urnötta fotöljer. Doften av puder och parfym från scenen där nere. En blänkande stor kristallkrona och vackert tak med änglar och moln. 

 

Känna sig extra fin och äta tablettaskar. Musiken strömmar från violer, cellon, trummor och dirigenten har svart smoking och gör mjuka vågor med armarna. 

 

En prins som dansar med prinsessan i tyll och glitter. Trippandes på tå och snurrar runt runt. 

 

Viska lite om vem som är vackrast och luta huvudet mot axeln ibland. 

 

I tjugofem minuterspausen gå till gulssalongen med speglar och allting som glittrar i guld. Människor med vinglas och svarta kläder. 

 

Gå hem med en varma kinder och frusna ben för kylan biter men inte på mina kinder. Allting snurrar i tankarna från vacker musik och lätta danssteg. Håller ett stadigt tag om mina vänner och kan nästan dansa på tå av värme från dem. 

 

Min farfar. Min fina farfar med mjuda fjun på huvudet. Kalt huvud med mjuka fjun. Min älskade farfar. Farfar. Farfar med lite skorrande r:n. 

 

Tänk att ha en farfar. Att jag har en farfar, som min farfar. Och du har en farfar som din farfar. Och tänk på alla de som inte har en farfar, men kanske en morfar. Jag har ingen morfar. Fast jag har en annan morfar som är min morfar. Ibland är saker komplicerade men i hjärtat är allting bara rätt. Han är styvpappa här, hon är halvsyster där..

 

..Men i hjärtat, i blodet, i själen, i ögonen och tårna där är de aldrig svårt. Där finns det inga förklaringar, för det behövs inga. Där är det bara så. Där känns allt rätt, för allt är ju rätt och på sin plats. Hon är min syster och morfar är morfar i mina ögon i, i mina tår och mitt hjärta. Överallt är de mina syskon och älskade.

 

Ni som inte förstår kommer nog aldrig förstå. Om ni inte någon gång i livet får den där tyngden i hjärtat. Den där lilla saken som bara tickar och tickar, att vi hör ju ihop och det är bara så. Jag och min syster, jag och min morfar.

 

Vadå låtsas? Det är ju på riktigt, jag lever, hon lever, vi nyper varandra blå men vi vaknar ju inte och vi är fortfarande systrar. Inte låtsas, halv, plast eller någonting mittemellan. Vi är hela och hör ihop. Inte för vi har samma ögon utan för att det är så och känns så i hjärtat. 

 

Jag kan inte beskriva det bättre än så. Mina små tickande bomber i hjärtat. Mina syskon, vänner och familj. Mormor och morfar, farfar eller farmor. 

foton tagna av mig förutom det suddiga som min kära fader tog. lite lite lite lite bilder på några som är en del av mig.

idag har jag varit i en dvala. gått runt och ältat historieprovet/uppsattsen som en besatt från åtta och tjuo till fem i två. nu är det över, och det dunkar i huvudet men jag är glad att det är över etc. sen kom jag på att jag glömt mina hemnycklar så jag fick vara med mina supervänner Dessi och Julli, tack ♥ och jag fick en fin julblomma, tack tack för fin onsdagspresent. man blir så varm i kinderna och magen av sådannt. 

 

jag har fått lite roliga planer för fredag och det är så underbart att ha fina saker inbokade i kalendern som kontrast till allt pluggande osv. så glad! 

 

jajaja, nu är det mest inlägg om hur jag mår vad jag gör men detta är ju som min officiella dagbok eller så, så då ingår det vardagstankar vardagssysslor och så fortsätter det i evigheten, amen. 

foto jag. tänk att det inte var så längesen vi gick runt i fina sommarkläder barbenta och solsken i ryggen, nu är det mörkt klockan halv åtta på morgonen och halv fyra på eftermiddagen och det blir inte ljusare på ett bra tag.

 

 

men jag har mina fina vänner som jag går huttrande och armkrok går igenom mörkret med och det är bättre än tusen sommarkvällar! 

fotot taget av dessi eller maria, jag minns tyvärr inte men båda får en ros för de är så duktiga. redigerad av mig blabla.

 

imorgon.. nej förresten vem bryr sig om imorgon.

idag har klockan varit tidig tidig för att jag skulle plugga (diciplin!). skrivit uppsatts och repeterat årtal etc. jag har ätit mörkmörkmörk x3 chokladkaka det ända som botar mot söndagssjukan. legat i sängen och kladdat ner min ior morgonrock som jag har bott i idag. druckit te ur min nya favorit bamsegoa tekopp och lyssnat på ennio morricone. Speciellt deborah's theme, då jag heter det i mellannamn, och kände mig sentimental och ledsen för att förintelsen inte är någon hemsk påhittad historia utan är riktig levande historia som har hänt.

 

lyssna på denna. det är min älskade ennio som jag sitter och bölar till på kvällarna.

jag kan inte pryda min blogg med bilder av två anledningar.

ett. jag är hos mormor och där har jag inga bilder etc.

två. min kamera är troligen sönder. jag är jätteledsen och orolig, ska så snart jag vågar gå till en kamerabutik och kolla upp.

 

isblå ögon. kall mage men brinnande kinder. jag känner mig äcklig. jag ser bara hans kindben. jag ser bara hans kolsvarta hår. hans kindben. hans isblå ögon. allting går runt. det snurrar. på natten och på dagen. jag glömmer hans isblå ögon. jag minns inte. minnet är svagt och suddigt. flyktiga minne. slår hårt till när jag ser och minns varför det snurrar. varför jag är så kall men så kokande. korta stunder. inget direkt möte. alltid samma. alltid stirrande ner på fötterna. allt är intressantare än hans ögon. isande ögon. is i magen. senare när jag rusar till toaletten och stirrar in i badrummet. senare, när jag ser suddiga minnen. när jag ser mitt bleka ansikten. men under brinner jag. när jag stirrar in i mina ögon som glänser. när jag ser mitt bleka ansikte men känner hur jag brinner. när jag vet att jag är månfall gånger mer än mitt bleka ansikten. då undrar jag varför jag är så jävla ytlig.

Mina dagar på semester i samma stad har sett ut såhär och kommer fortsätta lite såhär.

Frusna tår och vita fingrar.

Höstförkylning som dunkar i huvudet och smärtar lite i halsen.

Te te te i massor.

Nattpromenader i kolsvart mörker.

Barn som skriker och klänger på jobb men ändå är gulliga.

Mando Diaos tonsättningar på Frödings texter.

Vackra kindben och isblå ögon som får mig att frysa men brinner ändå om kinderna.

Mörka mornar med tända ljus, tepåsar och morgongrus.

Långa samtal om då och nu och senare och kanske och lite annat.

Ett gult hav utanför fönstrerna.

Sena kvällar med fina filmer på silver.

Tefika med vänner innan jobb.

Lyssna på ennio morricone morgon och kväll.

(nästan) ingen dator.

Läsa böcker under för svag lampa.

Äta räkor till finmiddag.

Sitta på macdonalds för länge och äta glass med chokladssås.

 

Kram och fortsätt kika in och håll ut.

 

Igår satt vi i soffan och hade böckerna upp till hakan, och sen blev klockan mycket och jag stannade kvar. Vi åt pizza med bearnaisesås och oxkött och pratade tills klockan blev mer än vad den ska bli på torsdagar. Sen drack vi vardagslyxigt te till frukost och gick tillsammans i höstblåst till skolan. Det var en toppentorsdag och det är en toppenfredag.

 

Och imorgon har jag med mig godis, varma strumpor och glatt humör. Jag älskar mina två veckor av ledighet. Idag så ska vi äta middag på restaurang för min kära moder fyller år. Jag har bara roliga saker inbokade nu. Det är fint som omväxling. Fredagspussar och annat fint till alla er. 

Fotot taget av Maria och redigerad av mig. 

Gammal gif. 

 

Jag ville också säga det att imorgon är det torsdag, sen är det fredag och sen är det lördag. På lördag har jag en väska packad med godis och varma strumpor och sitter på en blåsig båt påväg mot en av mina favorit platser med några av mina favorit människor. Bara tanken får mig att fyllas av en kopp te i magen.